Oh NO, I've change my mind

Vad tusan.
Nu nar det borjar nara sig hemfard, borde jag inte laaangta hem? som alla andra?
Sjalvklart vill jag traffa mina bastaste basta vanner och min egna familj. Det finns ju ingenting som kan utbytas mot er, men i helgen nar jag var i San Francisco fick jag bara en san dar pirrande kansla i magen och kande hur mycket jag alskar den staden! Det ar nagonting alldeles speciellt. Visst har den ocksa sina nackdelar da det till exempel alltid ar dimma och kallt, men vad gor det?! Det ar ju San Francisco! Det ar bara mysigt att fa ta pa sig en till troja och en halsduk.

Jag borde gifta mig sa jag kan fa ett nytt visum. Och sen skilja mig. Bra deal! Tankvart.

Visst, tycka vad man vill om Amerikaner och detta samhalle, men det finns ju faktiskt en hel del guldkorn lite har och var, och om man da skrapar ihop de kornen, sa bir det ju ett helt smycke. Sannerligen.

Denna bild ar tagen da jag & Nadia av misstag hamnade ute pa

Det varsta ar allt man maste lamna har, som man nu har byggt upp under ett helt ars tid. En hel livsstil.. jag vet inte om den nagansinn kommer att kunna se ut pa samma sett, om man inte lever har..



Allt har iofs sin tjusning, men det ar nagonting speciellt med California.

En annan dag i solen

  • Hur kan en vecka ga sa langsamt?
  • Tog en nap till kl 12.17 och sen spenderade jag dagen fram till nu med lite family guy och scrubs.
  • Igar sag jag filmen Burn After Reading.
  • Nu satte jag kaffet i halsen. Smart :P
  • Igar fick jag stadmani och stadade hela huset!
  • I forrgar anklagade polisen mig for att ha "brakat med min pojkvan i min bil vid midnatt" sa kl 2 am kommer de hem till oss och vill prata med mig. Jag brakade inte i min bil. Jag var pa bowling och sjong kareoke! HA
  • Igar shoppade jag. Sjalv.
  • Nu borjar jag  jobba igen om 40 minuter. Kanske borde byta om fran mjukisar?!  Nej...

Los Angeles

Att spendera 2 timmar och 27 minuter pa ett flyg, kraver en enorm hjarnverksamhet pa lite olika nivaer. Dels att forbereda sig genom att intala sig sjalv om att man faktiskt inte ar nervos " Det ar mycket storre risk att do pa motorvagen an i luften". Men nar man sitter som en av tre passagerare i ett privatplan dar piloten ar ens egen vardpappa och de andra tva ar ens kids, sa ar det latt hant att tankarna flyger i vag, sa dar som de brukar gora nar man sitter pa skolbussen en isig februarimorgon och tanker ut en smart flyktplan om bussen skulle valta..    (eller ar det bara jag?)

"Vad gor jag nu du om piloten svimmar eller far en akut hjartattack och JAG ar den som maste landa!?"

Tack och lov blev mina tankar avbrutna av tva chokladkex uppstoppade under min nasa. Caroline i baksatet ville hjarna dela med sig av harligheterna sa att alla 5 sinnen fick sin njutning.

Helgen spenderades pa DisneyLand och California Adventure. Ett mycket fargsprakande och livfullt stalle for alla aldrar, storlekar och humor.
Ett spannande fenomen ar hur mycket krims-krams folk koper. Vem sjuttsiken VILL ha pa sig ett par mussepigg-oron for 17 $ ?? Hallelujah sager jag bara. Jag kopte inga.

Efter tre dagar pa dessa aventyrsparker och ca 120 ak i varsting karusellerna, (som faktiskt inte ens var lika bra som de pa Liseberg) maste jag medge att jag var mer an nojd.

Hemfarden var det basta av allt...... nej da. Gratis ar ju faktiskt gott och jag ska vara glad att jag faktiskt fick folja med. Det var kul, men kravande. Jag fick ju faktiskt krama mussepigg och Aladin, and we found Nemo!!

                 



Och sen... mamma, bli inte for radd nu, men JAG FICK KORA FLYGPLANET HEM :D  Ja, inte hela vagen saklart.. men iaf :) en till sak att addera pa meritlistan.

                                                

Mellow

Att det amerikanska samhallet ar lite eget, lite speciellt ar ingen nyhet. I alla fall inte for oss som lever har och har fatt erfara det ett tag nu.
Det ar manga manga saker som forundrar mig och hur mycket jag an forsoker se logiken i det hela, sa finner jag inget vattigt resultat! Till exempel;
-att alla som ska lamna ett sjukhus maste aka ut i rullstol aven fast det inte ar natt fel.
-Att det ar forbjutet att kora for fort, men samtidigt maste man folja trafikrytmen.
-Det ar forbjudet att roka hasch (och andra droger) men det ar OK om du har ett intyg fran lakaren som du kan fa gratis.


For att beskriva den "typiska amerikanen" bukar jag anvanda en metafor som stammer in riktigt bra. En amerikan ar som en persika, mjuk utanpa men hard innuti. Det ar otroligt latt att kallprata om ytliga saker som vader och klader, men forsoker man komma till lite mer djupare konsversationer sa ar det ofta omojligt.
Att amerikaner mognar i ett senare stadie an oss europerer ar ocksa bevisat. Att prata med en tjej i min alder, ar som att prata med en 16 arig fjortis dar hemma..  Underligt.

Hemma skulle jag sjalv beskriva migsjalv som livfull och ganska sprallig. Ploppar upp lite har och var som en surrikat ungefar.. men har fick jag hora att jag var "mellow". Spannade tyckte jag. Jag blev tvungen att sla upp ordet far att fa en lite narmare betydelse.
Mellow = Mogen, Lugn, Harmonisk.
Ja.. det ar val ett bra omdomme antar jag.

Nu ska jag fortsatta pa det sparet och ga och plocka lite vuxenpoang genom att dricka en kopp kaffe och hamta in posten.

hej!

Helgnes slut

Nu sitter jag med tanda ljus och forsoker samla ihop alla tankar och kanslor som den gagna helgen medforde.

Fredagen var en riktig 10 poangare med manga fulltraffar. Utgangs utbudet var inte alls sa snalt som jag hade trott. Jag far tacka mitt svenska korkort och korkade vakter som inte vet var man hittar fodelsedatumet. Tack tack.
Lordagen startades tillsammans med filmen "sleepless in seattle" och en skal med flingor och youghurt. Otroligt avkopplande och kravlos morgon.
Traffade en van som jag traffat uppe pa Clear Lake. Han visade mig runt i San Francisco.. de stallena man faktiskt oftast inte besoker som tyrist. Sen till hans hemstad Pacifica. Hamnade pa nagon slags tillstallning med Red Bull - skateboard contests, live musik, snowboard show och allt mojligt. Faktiskt mycket underhallande. Halsade pa massa folk och trevliga och udda typer. Det lustiga var att jag blev presenterad for en kille som verkade otroligt bekant, men som vanligt kommer man ju inte pa vem det ar, eller varfor man kanner igen personen i fraga. MEN jag insag tillslut var och nar jag traffat killen! Pa BART:en (tunnelbanan) med Nadia i varas!!!! Vi har till och med kort pa dem. Varlden ar allt bra liten ibland. Aven USA.
Kvallen erbjod hemmafest och folk och prat och brasa och stuttsmatta :)
Sondagen borjades med ett glas juice och en film. Det var den morkaste och mest dystra film jag nagonsinn sett. Den handlade om droger. Och hade ett mycket bra budskap:      Det har hander om du tar droger. Hamna inte dar!
Filmen hette "requiem for a dream" och var helt klart sevard! Snygga klipp, snygga scener och musik.
Klockan blev mer och mer och sondagsangesten borjade smyga sig pa. Den dar kanslan man far da helgen ar slut och man maste lamna nagon pa tagstationen.
Pa taget somnade jag och vacktes av en liten latt vissling.. det var tagkonduktoren som ville kika pa min biljett. Det fick han, sen somnade jag om.
Jag satt banvakt. Det gick bra. Jag tittade pa ungarna som lekte i parken och sen gav jag dem pizza plus efteratt och lat dem kolla pa film. Da blev de glada. Laste saga for Sophie och tande ljus och spelade kort med Caroline tills det att mamma o pappa kom hem. Vi hade faktiskt manga och djupa konversationer, trots hennes ynka 11 ar. Det fick mig att kanna hur mycket jag saknar min egna bror.
Men det ar ju sa det ar. Man forstar kanske inte hur mycket personer betyder forran man har varit utan dem ett tag. Eller for alltid. Det ar darfor jag tar vara pa varje minut. Jag tror att jag ar lite av en livsnjutare. Aldrig uttrakad.

21.54 dags att gora sig klar for att krypa ner i sangen. Ska bli skont.

Puss och kram


Ännu en annan blogg!

Att den här dagen skulle komma, tror jag inte att någon kunde förestalla sig. Inte ens jag själv. Men ni sitter jag har i alla fall och skriver en Blogg.

Klockan är morgon och jag sitter hos min kompis inne i kalla San Francisco. När jag inte hade nagra planer för helgen, sa bestamde jag mig för att hälsa pa min gamle vän. Vi var på krogrunda! Vi hamnade på alla möjliga stallen, till exempel en liten bar dar alla udda/alternativa manniskor samlades och samtalade över ett eller två glas vin då konversationerna blev avbrutna med jamna mellanrum av mexikanska trubadurer.
Vi begav oss vidare till nästa ställe som var en lesbisk bar. En av två, i hela San Francisco.. och sen såklart en gey club!En mexikansk sådan. Vidare efter det hamnade vi pa en HipHop club för mer dans. Och sist men absolut inte minst besökte vi en caribiansk club där vi dansade så att svetten rann (vilket iofs inte är någon bedrift när man heter Katarina Hälleberg).  Tack Alex för en Kanoon kul kväll :D

Men, åter tillbaka ang att jag faktiskt har skaffat mig en blogg. "Varför inte?"  tänkte jag efter att med mycket Om, och Men blivit övertalad av min vän Johan som slutade upp med att starta upp en lika så.
Men den stora fågan är ju faktisk vad jag ska fylla en sida med för slags innehåll, jag som inte ens är bra på att skriva. Men, den som läsa får det, för det är gratis, och gratis är alltid gott.
Nu hoppas jag pa gratis frukost och en ny och händelserik dag inne i den stora staden San Francisco.
Tack och hej!

RSS 2.0